Årets ångestdag nummer ett. Sista dagen på sommarens transferfönster och helt plötsligt ska Europas fotbollskarta ritas om på några timmar.
När fönstret öppnade för ett par månader sen var jag optimistisk. Efter att ha förlorat Sir Alex på tränarbänken lovade ägarna att storsatsa och visa med prestigevärvningar att de fortfarande är nummer ett i England och vill vara med i toppen även i Europa. Och som nyblivna mästare ska det inte vara någon omöjlighet att locka till sig nya stjärnor om plånboken är djup.
De första veckorna snackades det om Bale och om en drömåterkomst av Ronaldo. United skulle få den ljusaste stjärnglans som överhuvudtaget går att hitta. Sen flyttades fokus till Fabregas och supertalangen Thiago, förstärkningar helt i paritet med vad som kunde förväntas och som skulle tillföra rätt dimension.
När de tackade nej blev det alltmer fokus på Moyes gamla Everton-killar Baines och Fellaini. Bättre spelare som Mata och Özil fanns på marknaden men Moyes var så kär i Fellaini att han inte ens ville ha Özil.
Med två timmar kvar av fönstret är Özil bara en presentation ifrån att bli Arsenalspelare istället, trots att han med all sannolikhet hellre hade gått till United.United har fortfarande inte signat en enda spelare och helt plötsligt måste vi Unitedfans tvingas bli lättade om vi ens får in Fellaini eller Bilbaos Herrera, en 24-åring som aldrig ens spelat i landslaget och som tydligen kostar lika mycket som Özil...
Hela världen skrattar åt hur totalt patetiskt dåligt United klarat sig genom denna silly season, Moyes har lyckats med konststycket att prestera sämre än den ökänt snåle Wenger.
Men vi får åtminstone behålla en skadad Rooney, och det är ju alltid något.
Kommentera