Allt borjade en smaregnig torsdagskvall. Joakim och Hagbard satt och drack sin enda ol for kvallen nar gladjebeskedet kom. "No work tomorrow, get wasted!". Eftersom Joakim och Hagbard ar lydiga pojkar sa de korkade upp spriten och borjade bli fulla under en timme, fram till halv elva da nasta chock kom: "Sorry, you have to work anyway, at 4am". Det nyligen inkopta vinglaset dracks upp och de gick sedan snopna till sina rum och sov.

Nagra timmar senare var det dags att ga upp. Till deras stora fortjusning var koket oppet sa de fick sin frukost innan avfard. Tva timmars bilresa senare var Joakim och Hagbard framme pa dagens arbetsplats. Ett vindruvsplantage! Det verkade ju kul. Och det var helt okej att plocka bort blad sa att det skulle bli lattare att spraya vindruvorna med kemikalier de forsta tio minuterna. Sen fick vi veta att det inte var timlon utan lon for hur mycket man gjorde.

Da blev allt genast trakigare. Stressigt, varmt, monotont, en pratig kines, och sa var inte ens vindruvorna mogna sa de gick inte att ata.. Manga timmar senare var de tva duktiga pojkarna och deras vanner fardiga med slavgorat och fick aka hem, men da var de tyvarr redan skadade for livet, om inte annat p.g.a. alla giftiga kemikalier de troligen andats in..

Sen var de trakiga sagan om Hagbard och Joakim slut och de fick bada i poolen, och ska snart fa ol och pizza :)