Helgen börjar näma sej slutet igen efter två lediga dagar som har sett monumentalt olika ut. Först kom en lördag som innehöll det mesta. Jag var bort till Bogatell-stranden och badade för första gången faktiskt och det borde jag väl kanske ångra för hur ska jag nu kunna nöja mej med låtsasstranden Barceloneta igen? Det var inte så mycket folk, ännu färre försäljare, rent vatten och en mjuk, härlig sandbotten där man inte behövde vara rädd för att slå sönder fötterna på nån sten. Jag hade t.o.m. med mej kameran så att jag skulle kunna lägga upp en bild här, men batteriet ville inte vara med och leka så jag fick bli utan bild.
Det var årets första stormatch i Premier League när United tog emot Arsenal på drömmarnas teater och tack vare ett säkert straffmål av Rooney och ett helt underbart självmål av Diaby stannade alla tre poängen i Manchester trots att alla matchrapporter jag läst säger att Arsenal förtjänade minst en poäng. Själv bryr jag mej inte om nånting annat än att United ska ha de där tre poängen när de möter mitt hatlag nummer ett.
Middag på en italiensk restaurang vid Placa Reial med pappa och Annica innan jag sa hejdå till dem för den här gången. Allt annat än att jag skulle beställa lasagne som huvudrätt mellan vitlöksbrödet och glassen hade varit otänkbart. Sköna stolar hade de också och det hör inte till vanligheterna på uteserveringarna här. Som lite kuriosa kan jag flika in att jag och lillasyster åt på just den restaurangen redan andra eller tredje dagen i Barcelona i augusti förra året.
En lördag skulle inte vara en lördag om den inte innehöll en lång natt på stan. Just igår började vi på en shotbar med 1-eurosshots vid Passeig Colom. Jag vet inte ens vad den heter men den ligger granne med Chupitos där man får köpa 2-eurosshots. En rask promenad bort till Moog var inte tillräckligt för att vi skulle hinna in på våra gratisbiljetter i tid, vi missade deadline med uppemot en hel minut skulle jag gissa och fick snällt betala sju euro för att komma in på en av de minsta klubbar jag har sett med två dansgolv. Nån gång strax efter fem var jag hemma och kunde avsluta natten med lite välbehövlig sömn.
Söndagen då. Vaknade vid elva. Tog mej ur sängen längre än tio minuter först halv fem när jag gav mej ut på en tvåtimmars gångtur bort till Port Olimpic och tillbaks. Har annars bara suttit framför datorn och känt mej trött och seg. Två dagar med ganska stoa kontraster alltså. Imorgon är det dags för jobb igen, men bara två dagar innan jag har ledigt onsdag-torsdag. Det ska bli skönt.
Det var årets första stormatch i Premier League när United tog emot Arsenal på drömmarnas teater och tack vare ett säkert straffmål av Rooney och ett helt underbart självmål av Diaby stannade alla tre poängen i Manchester trots att alla matchrapporter jag läst säger att Arsenal förtjänade minst en poäng. Själv bryr jag mej inte om nånting annat än att United ska ha de där tre poängen när de möter mitt hatlag nummer ett.
Middag på en italiensk restaurang vid Placa Reial med pappa och Annica innan jag sa hejdå till dem för den här gången. Allt annat än att jag skulle beställa lasagne som huvudrätt mellan vitlöksbrödet och glassen hade varit otänkbart. Sköna stolar hade de också och det hör inte till vanligheterna på uteserveringarna här. Som lite kuriosa kan jag flika in att jag och lillasyster åt på just den restaurangen redan andra eller tredje dagen i Barcelona i augusti förra året.
En lördag skulle inte vara en lördag om den inte innehöll en lång natt på stan. Just igår började vi på en shotbar med 1-eurosshots vid Passeig Colom. Jag vet inte ens vad den heter men den ligger granne med Chupitos där man får köpa 2-eurosshots. En rask promenad bort till Moog var inte tillräckligt för att vi skulle hinna in på våra gratisbiljetter i tid, vi missade deadline med uppemot en hel minut skulle jag gissa och fick snällt betala sju euro för att komma in på en av de minsta klubbar jag har sett med två dansgolv. Nån gång strax efter fem var jag hemma och kunde avsluta natten med lite välbehövlig sömn.
Söndagen då. Vaknade vid elva. Tog mej ur sängen längre än tio minuter först halv fem när jag gav mej ut på en tvåtimmars gångtur bort till Port Olimpic och tillbaks. Har annars bara suttit framför datorn och känt mej trött och seg. Två dagar med ganska stoa kontraster alltså. Imorgon är det dags för jobb igen, men bara två dagar innan jag har ledigt onsdag-torsdag. Det ska bli skönt.
